Hello Africa!

Vi kom fram… Helt ärligt, jag (Emilie) har oroat mig över att korsa Indiska oceanen sen vi lämnade Nya Zeeland, så det var en grym känsla att kliva iland här i Richards Bay i Sydafrika. Vi lyckades undvika någon riktig storm men det var fortfarande en riktigt jobbig överfart med korssjö och nyckfulla vindar. Vid vissa tillfällen kunde vinden gå från obefintlig till så stark att båten la sig ner med endast ett par kvadratmeter av genuan ute på fem minuter. Vinden ändrade också riktning flera gånger per dygn och på slutet hade vi kulingvindar minst en gång per dag och sista natten till och med stormvindar. Jag skulle inte säga att jag var rädd många gånger under överfarten men det var obekvämt och jobbigt, man kunde inte låta bli att längta tillbaks till Stilla havets varma och stabila passadvindar. Jag säger som efter Engelska kanalen och seglingen från Fiji till NZ; Aldrig mer, aldrig!

Det var en ny men rolig känsla att faktiskt också ha folk som stod och vinkade och väntade när vi kom iland. Vi har fått mer besök på Båten Anna. Eilivs barndomsvän Johan och hans bror Jocke väntade på oss och ska nu segla med oss till Kapstaden. Det var som julafton att komma fram och få lösgodis, kaviar, bearnaise sås och andra svenska gottigheter.

Vi har redan hunnit med att åka på safari. Vi hyrde en bil och åkte till en nationalpark bara 7 mil från hamnen och vi hade tur att se alla de stora djuren till och med lejon. Det är lätt att vara lite kaxig dock, man tänker att man är på ett zoo men vi fick erfara att man faktiskt kör omkring bland vilda och enorma djur som krossar både dig och bilen du sitter i utan större problem. Första dagen hade vi fyra enorma noshörningar på kanske drygt två ton styck som kom klampandes på vägen emot oss och de såg varken glada eller sugna på att släppa förbi oss ut så vi fick snällt backa i tjugo minuter innan de bestämde sig för att lämna vägen. Andra dagen åkte vi till ett ”gömställe” där man kunde gå ut till en liten hydda med små öppningar att titta ut genom till ett vattenhål. Ut till hyddan var det som en korridor med ett typ tre meter högt trä staket. När vi hade varit i hyddan ett tag utan att se något och precis var på väg att gå tillbaks knakar det till och en elefant traskar ut ur snåren, vi ser ganska snabbt att hon är arg och försöker vara tysta men det är för sent och hon springer mot hyddan, vickar på öronen, stampar med foten och sedan börjar hon dra i taket. När hon trycker in betarna i titthålen med sådan kraft att det knakar och skakar bestämmer vi att det är dags att springa den långa korridoren tillbaks innan hon har rivit hyddan. Efter det var vi inte så kaxiga… Vi mötte även en arg elefant på vägen som inte var så glad och vi fick återigen backa en bra stund. Elefanter är inte att lita på!

Idag seglar vi vidare mot Durban vilket bara ska behöva ta ett dygn…

Vi letar också efter någon som är sugen på att segla med oss från Kapstaden till Karibien den 13 januari. Det kommer ta ungefär två månader och vi gör två stopp på vägen. Maila om du är intresserad!

Det här inlägget postades i Indonesien - Sydafrika och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Hello Africa!

Lämna ett svar till Bamboleiro Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*