IJsselmeer to Amsterdam – Äventyr från morgon till kväll

Eiliv — Sun, 28 Aug 2011 12:42:11 +0000

I torsdags lossade vi förtöjningarna och lämnade Den Helder för att ta oss vidare mot vårt äventyr. Då väderprognosen endast visade på en lätt motvind och det faktum att även strömmarna skulle vara emot oss större delen av dagen gjorde att vi valde att ta inlandsvägen ner till Amsterdam via IJsselmeer. IJsselmeer är, tro det eller ej, en sötvattenssjö som uppstått då man byggt upp dammar som dämmer upp havet. In tar man sig via en sluss då större delen av sjön ligger under havsnivån.

Stepping up the game - Hel grillad kykling

Trots att sjön är rätt grund över allt (runt tre meter djup) var det fullt av segelbåtar och lite häftigare äldre skepp, eller som Emilie kallar dem: ”Sagoskepp” eller ”Hittepåbåtar”. Det kändes nästan lite som om man hamnat i en gammal piratfilm. Då vädret även bjöd på rak motvind även här så gick vi för motor hela dagen och lät helmer styra. Väldigt bekvämt. Jag tog tillfället i akt att äntligen inviga vårt roterande halster i ugnen och tillagade en delikat grillad kyckling. Därmed har ribban höjts något i Båten Annas kulinariska kök.

Ett så kallat sagoskepp eller hittepåbåt på IJsselmeer.

Då vi inte ville komma fram till Amsterdam mitt i natten så valde vi att övernatta i en liten stad med namnet Volendam. Dagen därpå gav vi oss av tidigt för att komma fram före lunch. Vi hann dock inte långt innan vi hamnade i ett otroligt åskväder. Trotts att det var mitt på ljusa förmiddagen blev himlen alldeles mörk, regnet öste ner på oss samtidigt som åskan och blixten turades om att underhålla oss med både ljud och ljus. Det kändes lite kymigt då sikten var minimal och tankar om blixtnedlag i master låg nära till hands. Lite bättre kändes det dock efter att ha kopplat på våra åskledare. Åskledarna ser ut som fyra långa startkablar som vi klämmer fast på våra stag och leder ner i vattnet. De ger väl inget 100% skydd men det ger åtminstone lite psykologisk trygghet.

Ovädret blåste snart över och sjön blev åter lugn och vår motor fick ta oss vägen in i Amsterdam och Sixhaven som är en gästhamn mitt i centrum. Dagens äventyr var dock inte slut här. Precis innan det var dags att köra in i gästhamnen kände jag hur rodret började skaka kraftigt i min hand. Snabbt förstod jag att något var extremt fel och lade motorn i friläge. Förmodligen var det propellern som hade lossnat och de kraftiga vibrationerna jag kände i rodret var propellern som skavde. Då vi tappat propellern förut kändes scenariot inte alltför osannolikt. Däremot kändes det som osannolik otur. Då vi vi redan varit med om massvis av olika tillbud redan så har vi blivit riktigt duktiga på krishantering. Vi vinkade till oss motorbåten bakom som bogserade oss fram till hamninloppet och släppte oss där med fart nog för att själva glida in i hamnen. Lite nervöst var det att glida in i en trång hamn utan möjlighet att bromsa eller vända om. Som tur var

En jobbig repstump som trasslat in sig i vår propeller.

fanns det plats vid kajkanten där vi kunde styra upp och med nöd och näppe lägga till. Gustaf som innehar rekordet i att hålla andan ovan vattnet (2 min 50 s) fick dyka i och inspektera samtidigt som vi andra bad att propellern åtminstone skulle hänga kvar på axeln. Långa var de sekunder han var där nere innan han kom upp med en röd lina i handen. Propellern satt kvar. Tydligen hade en lite repstump legat och flutit runt i Amsterdams kanal och vi lyckades köra in i den så pass att den trasslade in sig i vår propeller och de var det som jag hade känt i rodret. Vi var otroligt lättade.

Den stöniga tyskens motorbåt med dingen bakpå.

Sen råkade vi även ut för en otroligt stönig tysk som jag känner att jag behöver skriva av mig om. När vi skulle lägga till i den otroligt trånga hamnen så råkade vi dunsa in lite lätt i hans motorbåt, dock med fendrar emellan och därmed ingen fara. Vi tog oss runt och kunde lägga till vid vår plats. Dagen efter, igår alltså, kom han och knackade på och började babbla på tyska och peka på sin gummidinge som hängde på hans akterspegel. Jag talar inte ett ord tyska och han förstod så klart ingen engelska men jag lyckades förstå att hans dinge var kaputt – sönder. Den hade tydligen tappat luften i två kamrar och han tyckte att det var vårt fel då vi dunsade in i honom dagen innan. En snäll Holländare som kunde både tyska och engelska hjälpte till att tolka. Dingen som bara var en månad gammal kunde det minsann inte vara något fel på så det måste ha varit vi som punkterat den. Han förklarade också att han minsann inte ville ha några lagningar i sin nya dinge utan tyckte att vi skulle betala honom en ny. Detta tänkte vi definitivt inte gå med på speciellt inte innan vi sett vad det var för skada på gummibåten. När han föstod att vi ville titta på dingen först drog han många djupa suckar och beklagade sig för sin vän som också var med och tyckte konstigt nog att vi var väldigt omständiga. Tydligen tyckte han att det var väldigt jobbigt att knyta loss dingen och ta upp den på bryggan för att undersöka den. Jag tappade totalt respekten för honom när det visade sig att han inte ens bemödat sig med att ta reda på vad det var för fel på dingen innan han kom till oss och började tjafsa om att vi skulle betala honom en ny. Han hade bara noterat att luften gått ur och ville att vi skulle betala. Med dingen väl uppe på bryggan hade han inte ens en pump att pumpa upp den… Vem ger sig av med en gummidinge utan att ha en pump med sig som passar?!? Dessutom tror jag inte att han fattade hur ventilerna fungerade ens en gång! Som tur var passade vår pump och vi kunde pumpa upp den igen. Han och hans vän såg väldigt skeptiska ut när det visade sig att dingen inte alls läckte någon luft. Jag hoppas verkligen att de skämdes!!! Efteråt babblade han om att han ville ha vår mailadress om det skulle visa sig att det var något fel på den om en vecka eller så, men han kan glömma att någonsin få en krona från oss. (Dock fick han adressen för vi orkade inte med att bråka). Usch usch usch för den stöniga tysken i motorbåten! Att han hade mage att komma och begära pengar och hota med polis innan han ens kollat om dingen var sönder! Tre röda bojar rakt av och det är han värd!

Förutom det ovan så har vi haft det riktigt bra i Amsterdam trots det regniga vädret. Mer om det kommer det i nästa inlägg. Nu har det blivit dags för oss att dra vidare till IJmuiden.

Stort tack till er alla som lämnat bra recept och till er som lämnat kommentarer på inlägg och i gästboken. Det är alltid lika roligt att läsa!

Over and out
Captain Nientoe

Ijsselmeer – Båten Anna

IJsselmeer to Amsterdam – Äventyr från morgon till kväll