En värld av öar för oss själva

Eiliv — Sat, 24 Aug 2013 11:07:55 +0000

Efter lite mer än sex dygns segling var vi äntlig framme i Raja Ampat. Vinden hade under överfarten mest lyst med sin frånvaro och aldrig visat upp sig i mer än 12 timmar i sträck. Det blev med andra ord mest att bränna diesel för att ta sig fram. Den lilla vind som då och då dök upp var dessutom ofta motvind vilket inte var direkt uppskattat. Eftersom vi viste att vi inte hade tillräckligt med diesel för att ta oss hela vägen fram så var vi dock tvungna att försöka ta tillvara på varje liten vindpust som erbjöds.

Det finns inte, eller åtminstone saknar vi ordentliga detaljerade sjökort över området så mot slutet vart det en kamp mot klockan för att hinna fram till någon av de första öarna och hitta en trygg ankring innan mörkrets inbrott då vi förlitade oss på sk. eye-ball navigation. Vårt ursprungliga mål var att nå ön Wayag där vi visste att det fanns bra möjligheter att ankra upp båten men vi insåg snart att vi inte skulle hinna. Närmare oss fanns istället ön Uranie som eventuellt skulle kunna ha en trygg vik att ankra i. Vi var inte lite nervösa när vi gled in i viken och höll båda tummarna för att det skulle vara skyddat för vind och sjö och inte vara för djupt (mer än 20 meter). Alternativet var att försöka lägga sig på öns läsida och driva hela natten för att sedan fortsätta under morgondagen men efter mer än 6 dygn till havs var det inget vi var sugna på när vi var så nära land.

Denna gång var turen med oss och vi hittade inne i Uranie en underbart fin vik som var väldigt skyddad och lugn. Vi behövde heller inte ankra utan kunde förtöja Båten Anna mellan två svampformade klippor som stack upp i viken. Underbart! Vi firade att vi var framme med att göra pommes frittes av den lilla potatis vi hade kvar i förrådet.

Dagen därpå ägnade vi förmiddagen åt att utforska viken och upptäckte till vår stora förvåning att vi inte var ensamma. Längst inne i viken hade tre indonesiska fiskare slagit upp ett litet camp. De pratar ju i princip ingen engelska här så vi hade väldigt svårt att kommunicera så vi är inte helt säkra på om de bodde där eller om det bara var tillfälligt men vi lyckades åtminstone förhandla till oss två stora humrar till priset av 50 000 rupia, vilket motsvarar ca 35-40 SEK. Efter utforskning och hummer-fynd seglade vi vidare till ön Wayag, där en mooring mycket riktigt väntade på oss, vilket var skönt. Humrarna lades på grillen och smakade utmärkt till middag.

Wayag är som en egen liten skärgård med massor av små men väldigt höga och branta öar som ser i princip exakt lika dana ut vilket gör att den som saknar sinne för vädersträcken lätt skulle kunna bli vilse. Vi har kört runt i dingen i timtal och utforskat denna spännande arkipelag som nästan påminne rom en labyrint med ett oändligt antal öar, passager och vikar. På våra utforskningstripper har vi sett massor av mantarockor som simmar runt och ibland bryter vattenytan med lustfyllda hopp och volter vilket är mältigt att se med så stora vattenvarelser. I en liten grund vik hittade vi fyra små babyhajar (40-50 cm) som blygt simmade runt i det klara vattnet. När vi stått stilla en bra stund vågade de sig så nära som bara ett par meter ifrån våra fötter.

En sak som har varit speciell under vår tid här är att vi har haft hela övärlden för oss själva. I vanliga fall kommer en hel del dykbåtar hit men nu är det inte säsong så vi har till synes varit helt ensamma utan varken andra turister eller lokalbefolkning. En väldigt speciell känsla på en så vacker plats. Det känns som om vi är långt ute i vildmarken. Vi tror att vi en dag eventuellt såg rök från en by eller liknande men trotts att vi har letat har vi inte hittat någon annan närvarande.

Egentligen skulle vi ha gett oss av vidare tidigt i morse men vinden hade bestämt sig för att blåsa upp och har legat på mellan 10-12 m/s rak motvind vilket vi inte var speciellt sugna på. Nu hoppas vi att det har lugnat sig till i morgon för vi behöver verkligen komma iväg söderut. Om fem dagar kommer min barndomskamrat Joakim för att segla med oss och han ska hoppa på i Ambon så vi gör bäst i att pallra oss dit. Sedan har vi ju indiska oceanen att korsa innan orkansäsongen också så det gäller att ligga på. Så många platser att se och så lite tid. Aj aj!

Vi är ju fortfarande på Wayag och jag behöver väl inte säga att wifi eller ens trådbundet internet inte är tillgängligt så det blir inga bilder denna gång. Vi ska försöka lägga upp en bunt om vi hittar bättre internet i Ambon.

Tjipp och hej från oss på Båten Anna!

Lite info till dig Jocke:

Eftersom du reser in i Indonesien på en enkelbiljett så finns det eventuellt risk att det kan bli lite trubbel att komma in i landet eftersom de ofta vill veta hur du ska ta dig hem igen i form av en utresebiljett. Är ju lite svårt att få när man ska segla på en båt så du kommer att behöva en kopia på vårt cruising permit (CAIT) och kopia på våra båtpapper. Vi hade tänkt maila detta till dig men har inte kunnat komma åt internet så istället får du ta och logga in på vår mail och hämta infon där. (Jag smsar dig användarnamnet och lösenord).

För att få tag på dessa dokument behöver du hitta mailen från vår agent här i indonesien. Jag tror att du gör det om du söker på namnet Arlytha eller Kartasa. Annars får du pröva CAIT och se vad som dyker upp. CAITen hittar du i ett av de senaste mailen som hon har skickat i form av en bifogad fil. Det är en bildfil på ett dokument på indonesiska som innehåller bl.a. ditt namn och passnummer och en massa stämplar längst ner. Kopia på våra båtpapper hittar du om du går in under skickade mail och letar efter samma Arlytha Kartasa. Någon gång under juni skickade vi ett mail till henne med en massa bifogade dokument där båtregistreringen är ett av dem. Skriv ut båda dessa dokument och ha dem med dig om det blir några frågor om hur du ska lämna landet. (Förhoppningsvis blir det inga problem).

Om du inte har fått mitt tidigare sms så ska du alltså ta dig vidare till Ambon men flyg från Jakarta så kan vi plocka upp dig där. Vi har tyvärr inte någon täckning på mobilen så om du vill något måste du smsa till satellittelefonen. (Går även att göra från en vanlig mobiltelefon.)

Wayag – Båten Anna

En värld av öar för oss själva