Ungef\u00e4r n\u00e5gon timme efter det senaste inl\u00e4gget lagade jag och Emilie till en god middag ombord best\u00e5ende av friterad potatis och en stor bit stekt red snapper som vi hade f\u00e5tt till sk\u00e4nks av tv\u00e5 fransm\u00e4n i en liten segelb\u00e5t p\u00e5 Fatu Hiva. N\u00e5gra timmar efter middagen fick Emilie huvudv\u00e4rk och b\u00f6rjade k\u00e4nna sig illam\u00e5ende vilket vi f\u00f6rst trodde var sj\u00f6sjuka. Jag b\u00f6rjade dock ocks\u00e5 k\u00e4nna mig lite konstig och efter en stund m\u00e5dde jag riktigt illa jag ocks\u00e5. Det b\u00f6rjade sticka i h\u00e4nder och tunga och illam\u00e5endet vart s\u00e5 illa att det blev n\u00e5gra ordentliga spyor \u00f6ver l\u00e4sidan. Vi var p\u00e5 det klara med att det definitivt inte var sj\u00f6sjuka utan att det ist\u00e4llet m\u00e5ste vara fiskf\u00f6rgiftning. Ciguetera som giftet heter finns i varma vatten kring korallrev och g\u00f6r fiskarna i omr\u00e5det o\u00e4tliga. Vi slog upp ciguetera i v\u00e5r \u00f6verlevnadshandbok och fick ett dystert besked:<\/p>\n
-\u201dF\u00f6rgiftningen visar sig genom att man k\u00e4nner sig domnad i l\u00e4ppar, tunga och fingerspetsar, det b\u00f6rjar klia \u00f6verallt och temperatursinnet blir omv\u00e4nt, kalla saker k\u00e4nns varma och tv\u00e4rtom. Ofta blir man ocks\u00e5 illam\u00e5ende, b\u00f6rjar kr\u00e4kas, tappar talf\u00f6rm\u00e5gan, f\u00e5r yrsel och slutligen en f\u00f6rlamning som leder till D\u00d6DEN\u2026\u201d<\/p>\n
Detta var inte det besked man ville ha, speciellt inte som vi redan hunnit en bra bit ut till havs och n\u00e4rmaste land och chans till hj\u00e4lp var \u00f6ver ett och ett halvt dygns segling bort. Som tur \u00e4r har vi en satellittelefon ombord, s\u00e5 jag ringde upp min syster som \u00e4r l\u00e4kare och bad henne att kolla upp hur det l\u00e5g till med giftet och vad man kunde g\u00f6ra. Vi blev ganska l\u00e4ttade n\u00e4r vi fick veta att det var ytterst f\u00e5 fall som leder till just d\u00f6den, men att vi \u00e4nd\u00e5 skulle vara f\u00f6rsiktiga d\u00e5 ibland andningsv\u00e4garna kan bli tillt\u00e4ppta. Inget motgift finns men man f\u00e5r ta antihistaminer mot kl\u00e5da och stickningar och paracetamol mot v\u00e4rken. Symptomen kunde f\u00f6rv\u00e4rras inom 24 timmar efter att man \u00e4tit av fisken s\u00e5 min familj turades om att ringa upp oss f\u00f6r att h\u00f6ra hur vi m\u00e5dde. Det var v\u00e4ldigt sn\u00e4llt av er, tack f\u00f6r det!<\/p>\n
S\u00e5, fiskf\u00f6rgiftning check! En sak man kan pr\u00f6va p\u00e5 i still havet. Det \u00e4r dock inget att rekommendera och inget vi \u00f6nskar ens v\u00e5r v\u00e4rsta fiende. Vi hade fortfarande 4 dygn kvar till atollen Manihi som var v\u00e5rt m\u00e5l och symptomen p\u00e5 f\u00f6rgiftningen har \u00e4nnu i skrivande stund inte g\u00e5tt \u00f6ver helt. Efter att kr\u00e4kningar, diar\u00e9 och illam\u00e5ende g\u00e5tt \u00f6ver (precis som en riktigt hemsk magsjuka) s\u00e5 f\u00e5r man domningar och stickningar i armar och ben och musklerna i hela kroppen k\u00e4nns helt slutk\u00f6rda som om man sprungit ett maraton. Minsta lilla r\u00f6relse k\u00e4nns som en prestation. Att st\u00e5 upp \u00e4r inte att tala om. Sitta uppr\u00e4tt \u00e4r nog jobbigt som det \u00e4r. Man f\u00e5r \u00e4ven anfall av kl\u00e5da \u00f6ver hela kroppen samt huvudv\u00e4rk. Dagen efter vi intagit fisken till middag l\u00e5g b\u00e5de jag och Emilie s\u00e5 gott som utslagna i b\u00e5ten och lyckades bara ta oss upp i sittbrunnen f\u00f6r att spana av horisonten en handfull g\u00e5nger. Som tur var s\u00e5 var v\u00e4dret lugnt och B\u00e5ten Anna styrde sig sj\u00e4lv medan vi sov eller f\u00f6rs\u00f6kte sova nere i ruffen i 30+ graders v\u00e4rme. Vid ett tillf\u00e4lle domnade ett av Emilies ben bort och hon var s\u00e4ker p\u00e5 att blodtillf\u00f6rseln hade strypts och att benet skulle ruttna och trilla av. Lite antihistaminer r\u00e5dde dock bot mot detta. Det som kvarst\u00e5r av symptomen idag \u00e4r att det sticker lite i l\u00e4ppar och tunga och att det g\u00f6r ont att ta i kalla saker.<\/p>\n
V\u00e5ra krafter \u00e5terkom mer och mer n\u00e4r dagarna gick och det var otroligt sk\u00f6nt att segla in i Manihi och \u00e4ntligen f\u00e5 ankra upp. Vi st\u00f6p i s\u00e4ng p\u00e5 direkten och sov hela dagen och gick inte upp f\u00f6rr\u00e4n mot eftermiddagen. Vi tog dingen i land och kikade runt lite bland palmerna innan vi \u00e5terv\u00e4nde till b\u00e5ten och lagade lite mat innan vi fortsatte att sova\u2026 Dagen d\u00e4rp\u00e5 vaknade vi tidigt och skulle ta oss in till byn. Vi tog dingen en bit och sedan fick vi den briljanta id\u00e9n att vi skulle vada l\u00e4ngs med revet halva v\u00e4gen. Det s\u00e5g n\u00e4rmare ut \u00e4n vad det var f\u00f6r det tog ordentligt p\u00e5 de sm\u00e5 krafter vi hade att vada hela v\u00e4gen fram och tillbaka. Dock fick vi se massa roliga fiskar, havsgurkor och tv\u00e5 sm\u00e5 svartfenade revhajar som simmade i decimeterdjupt vatten n\u00e5gra meter ifr\u00e5n oss. Bara det gjorde det hela v\u00e4rt det! I byn fick vi tag p\u00e5 br\u00f6d och lite andra f\u00f6rn\u00f6denheter. Vi satte oss ner vi byns kaj i skuggan av ett stort tr\u00e4d tillsammans med de andra byborna och \u00e5t lite f\u00e4rskt br\u00f6d till frukost. Sedan festade vi till det med en varsin glass och en chokladmunk.<\/p>\n
Emilie hade lovat att hitta internet s\u00e5 att vi skulle kunna skypa med Emilies familj som hade samlats hos hennes syster i G\u00f6teborg. Tyv\u00e4rr hittade vi inget som vi skulle kunna anv\u00e4nda s\u00e5 vi best\u00e4mde oss f\u00f6r att s\u00e4tta kurs mot n\u00e4sta atoll, Rangiroa, redan samma dag. Redan efter en natts segling var vi framme och kunde segla in genom \u00f6ppningen i revet och ankra upp p\u00e5 l\u00f6rdagsmorgonen. Efter att ha vilat n\u00e5gra timmar p\u00e5 b\u00e5ten gick vi i land p\u00e5 internetjakt. F\u00f6rst bes\u00f6ktes lyxhotellet Kia Ora, men de ville inte l\u00e5na ut sitt n\u00e4tverk. Ist\u00e4llet tog vi oss en varsin alkoholfri drink i baren, (har man blivit f\u00f6rgiftat med Ciguetera f\u00e5r man inte dricka alkohol), som var de godaste drinkar vi druckit p\u00e5 resan hittills. Efter baren gick vi en sv\u00e4ng till men kunde inte hitta n\u00e5got. Vi fick l\u00e4gga skype-planerna p\u00e5 hyllan tyv\u00e4rr. Tr\u00f6tta som vi har varit pga av f\u00f6rgiftningen hamnade vi i s\u00e4ng redan kl 20 och sov till kl 9 dagen d\u00e4rp\u00e5. Efter frukost sov vi ytterligare i fyra timmar. Sedan var Emilie extremt leds p\u00e5 att vara ombord s\u00e5 vi tog dingen i land f\u00f6r att ta oss in till byn. Efter att ha knallat 4 km fick vi lift in till byn d\u00e4r vi kunde ta ut pengar. Sedan var det en l\u00e5ng promenad tillbaka till b\u00e5ten. Halvv\u00e4gs stannade vi och \u00e5t p\u00e5 en restaurang och \u00e4garen var s\u00e5 sn\u00e4ll att han skjutsade oss tillbaka i sin bil. Bil p\u00e5 en korallatoll t\u00e4nker ni. Jo, alla som bor h\u00e4r har en bil verkar det som. Dock \u00e4r Rangiroa v\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta atoll. Jag tror att den skall vara n\u00e4stan 200 km i omkrets eller s\u00e5. Bil kanske \u00e4r lite att ta i men cykel eller en moped vore nog inte s\u00e5 dumt att ha. H\u00e4r finns i alla fall en hel by komplett med bank, skola, bageri, supermarket och bensinstation.<\/p>\n
Hur som helst. Nu har vi lite br\u00e5ttom iv\u00e4g f\u00f6r vi ska iv\u00e4g och bes\u00f6ka en pr\u00e4rlfarm som finns h\u00e4r. (R\u00e5kar vara gratis otroligt nog!) =) N\u00e4rmsta dagarna ska vi bara ta det lugnt och passa p\u00e5 att snorkla med hajarna p\u00e5 revet och kanske ta en tur till den bl\u00e5 lagunen p\u00e5 andra sidan atollen. Sedan b\u00e4r det av vidare mot Tahiti d\u00e4r B\u00e5ten Anna m\u00e5ste lyftas upp s\u00e5 att vi kan byta ut v\u00e5rt trasiga st\u00e4vlager.<\/p>\n
Salta h\u00e4lsningar fr\u00e5n mig och Emilie p\u00e5 B\u00e5ten Anna <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ungef\u00e4r n\u00e5gon timme efter
\ndet senaste inl\u00e4gget
\nlagade jag och Emilie till en
\ngod middag ombord
\nbest\u00e5ende av friterad
\npotatis och en stor bit stekt
\nred snapper som vi hade
\nf\u00e5tt till sk\u00e4nks av tv\u00e5
\nfransm\u00e4n i en liten segelb\u00e5t
\np\u00e5 Fatu Hiva. N\u00e5gra timmar
\nefter middagen fick Emilie
\nhuvudv\u00e4rk och b\u00f6rjade
\nk\u00e4nna sig illam\u00e5ende vilket
\nvi f\u00f6rst trodde var
\nsj\u00f6sjuka. Jag b\u00f6rjade dock
\nocks\u00e5 k\u00e4nna mig lite konstig
\noch efter en stund m\u00e5dde
\njag riktigt illa jag ocks\u00e5. Det
\nb\u00f6rjade sticka i h\u00e4nder och
\ntunga och illam\u00e5endet vart
\ns\u00e5 illa att det blev n\u00e5gra
\nordentliga spyor \u00f6ver
\nl\u00e4sidan. Vi var p\u00e5 det klara
\nmed att det definitivt inte
\nvar sj\u00f6sjuka utan att det
\nist\u00e4llet m\u00e5ste vara
\n L\u00e4s mer