Världsomseglare – Check!

Eiliv — Fri, 21 Mar 2014 20:32:16 +0000

Äntligen äntligen äntligen framme på Tobago! Redan i onsdags kväll seglade vi in i Store Bay och fick kasta ankar på precis den plats där vi ankrade runt nyår för två år sedan. Efter två års seglande i västlig riktning är vi tillbaka på samma plats igen och cirkeln är sluten. Vi kan härmed titulera oss världsomseglare och kan bekräfta att jorden verkligen är rund. (Om någon nu tvekade på den punkten)

Efter Ascencion gjorde vi ett kort tvådagarsstopp på Fernando de Noronha i Brasilien där vi fick uppleva en av våra bästa upplevelser; – simma med delfiner. Upplevelsen var över all förväntan då delfinerna verkligen simmade med oss, runt oss, över och under oss. De var nästan lika nyfikna som vi var. Ska se om vi kan få upp lite filmklipp på det så småningom.

Överseglingen från Brasilien till Tobago blev ett test för tålamodet. Tre dagar ut från Fernando upptäckte jag att sex kardeler av 19 var av i ett av våra undervant. Med andra ord var det i riktigt dåligt skick trotts att jag regelbundet kontrollerat dem. Det fick bli omedelbar stödjande uppstagning av masten med hjälp av dynema. Turligt nog hade vi ett gammalt undervant som bara två kardeler brustit i som vi kunde ersätta det andra med. Det blev en lite väl äventyrlig upplevelse att klättra upp i en mast som svajjade betänkligt för att byta undervant. Har nog aldrig tyckt så illa om vågor som då.

Masten stod nu relativt säkert, men har man tappat masten en gång tar man inte lätt på sådana saker. Undervanten kontrollerades därefter flera gånger dagligen och ibland även på natten. För att inte pressa undervanten för mycket körde vi med tre rev i storen tills sista tre dagarna på överfarten då även det hela undervantet började brista. Sista tre dygnen seglades med enbart genua och det blev tre extremt rulliga dygn ombord. Masten höll dock hela vägen fram trotts att jag varje natt drömde att den gick av på mitten och var tvungen att gå upp på däck för att kontrollera vanten.

Sedan den 23 januari då vi lämnade Kapstaden och Sydafrika har vi totalt bara spenderat 8 dagar för ankar och haft möjlighet till att gå i land och få sova en hel natt ostört. Det tar på krafterna och i slutet var vi nog alla ganska leds på att var ombord. Problemen med vanten gjorde inte saken bättre. Destå skönare var det då nu att äntligen få stiga i land.

Världsomsegling och Atlantkorsning firades med en helkväll på Bagos Beach Bar. Där träffade vi, för första gången på väldigt länge, en ung besättning från en annan båt som dessutom var svenska. Det var grabbarna på Albin Vegan Rose. Vi hade en riktigt trevlig kväll.

Dagen därpå skulle vi checka in med immigration och customs och fick problem med tjänstemännen på tullmyndigheten som ville få oss att betala övertidsersättning då vi hade ankrat upp utanför arbetstid dagen innan. De skulle snabbt få erfara att det inte var första gången någon korrupt myndighet försökt få oss att betala avgifter som inte finns. Vi protesterade högljudt och var inte alls rädda för att ställa till med någon scen. De kontrade med att subtilt hota med att det skulle bli problem för oss om vi inte betalade. När vi inte ville ge oss och hävdade att vi av misstag angivig Brasiliansk tid så gav de sig till slut, men inte utan att surt mummla resten av tiden vi var där. Uch och fy!

Nu njuter vi i fulla drag av att vara framme och sover som stockar om nätterna då båten ligger helt stilla. Underbart skönt!

Olof hoppar av här på Tobago och flyger vem via Barbados på måndag. På måndag anländer dessutom vår nya besättningsmedlem Fredrik. Det ska bli roligt med lite nytt folk ombord. Anna hänger med största sannolikhet med till Dominica där hon hoppar av.

Nu blir det lugnt till slutet på April då vi seglar hem till Europa igen. Chill!

Världsomseglare – Båten Anna

Världsomseglare – Check!