Hemma – tre månader senare

Den 4e juli i somras var dagen då vi åter angjorde svensk hamn efter tre år av segling och äventyr på världens hav. Solen sken och det blåste en ljum sydlig vind där vi gled fram mellan kobbar och skär med siktet ställt på kallbadhuset i Hovås i Göteborg.

De sista 5 sjömilen av 40 000.

För att vara helt säkra på att komma hem på utsatt tid så tjyvövernattade vi på Styrsö, ca 5 sjömil utanför Hovås. Det var lite konstigt men väldigt häftigt att vara tillbaka i det ack så välbekanta Sverige igen. Det var så pass exotiskt att Emilie vid frukosten diskret armbågade mig i sidan och pekade på några förbipasserande; -”Titta Eiliv! Det är svenskar.” När hon kom på sig skrattade vi gott.

Hela dagen gick vi med fjärilar i magen vid tanken på att vi framåt kvällen skulle få träffa alla nära och kära igen, som vi inte sett på flera års tid. Vi kunde knappt bärga oss med att kasta loss från Styrsö men klarade av att hålla oss tills det bara var två timmar kvar. Då lossade vi tamparna för sista gången för att äntligen segla hem.

Känslan över att se att familj och alla vänner stod och väntade på oss var obeskrivlig. Glädje!

Känslan över att se hur många som faktiskt stod på bryggan och väntade på att få ta emot oss är svår att beskriva. Det enda jag kan säga var att jag kände mig både glad och lycklig. Det var både tårar och skratt när vi kramade om mammor, pappor, systrar och vänner. Att få träffa så många som vi saknat och inte träffat på flera år var omtumlande och underbart. Det gick helt enkelt inte att sluta le.

På bryggan poppades det champagne, fotograferades och det fanns så många att prata med och krama om att man snart inte visste vilka man redan hade kramat om och inte. Festligheterna fortsatte vidare i kallbadhusets restaurang där det blev räkmacka, tal och samkväm.

Så här såg vi alltså ut efter att ha klivit i land i Sverige efter tre år till havs.

Sedan vi förlovat oss några månader tidigare på den karibiska ön Tobago, var det bestämt att det skulle bli en riktig festhelg när vi kom hem. Dagen efter hemkomst hade vi bjudit in till bröllop. Det blev en dag som vi aldrig kommer att glömma med strålande sol, en fin vigsel och sedan sommarens roligaste fest som fortsatte långt in på natten med efterfest på Båten Anna tills tidiga morgontimmen. Det var så otroligt underbart och roligt att vara hemma igen och träffa alla som vi saknat så, att vi levde som i eufori i flera veckor efteråt. Tack alla ni som var där!

Det blev en fantastisk bröllopshelg för oss båda.

Så, var är vi nu då tre månader efter hemkomst?

Saker och ting har löst sig väldigt bra för oss. Emilie har fått jobb i Tjörns Kommun som miljö- och hälsoskyddsinspektör och jag pluggar på Chalmers på ett mastersprogram som heter Applied Physics som är en fortsättning på min utbildning inom teknisk fysik. Vi har flyttat in i en tvåa som vi trivs väldigt bra i och som ligger 5 minuter från centrum med spårvagnen. Det var med blandade känslor som vi sålde vår kära Båten Anna för någon månad sedan. Planen har alltid vara att sälja henne när vi kom hem igen för att få loss pengar för att återstarta vårt landbaserade liv, men hon har tagit väl hand om oss och varit trygg i hårt väder men även underbar att leva på när vädret varit fint. Vi har så otroligt många minnen efter att ha seglat och levt ombord på henne i tre år att man verkligen fäst sig. Roligt är dock att det är ett par i vår egen ålder som köpt henne och planerar att ta henne till Karibien igen. Vi önskar dem all lycka med henne!

För er som följt oss och blivit inspirerade till liknande planer:

Tveka inte på att sticka iväg! Den här resan har varit ett riktigt äventyr som har varit både det roligaste och det jobbigaste vi någonsin gjort. Vi har fått uppleva platser som det inte går att ta sig till utan egen båt och träffat människor som man som turist vanligtvis inte träffar. Att resa med båt är ett underbart sätt att uppleva världen och är något som jag verkligen kan rekommendera. Det passar kanske inte alla, men är du sugen på att segla iväg; gör det!

Några tips på vägen:

-          Sätt ett datum då du ska komma iväg och planera utefter det. Det svåraste med att segla jorden runt är att faktiskt komma iväg. Det finns alltid en anledning att skjuta upp avfärd.

-          Skaffa dig en lagom stor båt. Tillräckligt stor för att du ska kunna trivas med att bo i den, men fortfarande inte för stor så att den blir för dyr i drift.

-          Se till att du har bra resesällskap. Det måste vara någon du kan bråka med ordentligt och sedan kunna bli sams. Det finns ingen möjlighet att komma ifrån varandra ute till havs och då måste man vädra sina irritationer innan det blir för mycket.

Det här är förmodligen det sista inlägget på båtenanna.se och vi vill passa på att tacka alla som har följt oss och kommit med uppmuntrande tillrop och stöd när det varit svårt och alla ni som har skickat sms till vår satellittelefon då vi har haft långa perioder ute till havs. Tack!

Fair winds and following seas!

Skepp ohoy!

En sista bild från en fantastisk solnegång, någonstans långt ute på atlanten...

Det här inlägget postades i Karibien - Sverige (hem) och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

8 svar till Hemma – tre månader senare

  1. Jørn skriver:

    For en fantastisk beretning. Kom over bloggen deres ved en tilfeldighet og har lest om hele turen på 3 kvelder. Dere har gjennomført det vi drømmer om, dog er vi nå blitt en del eldre. På tide å begynne å planlegge! Lykke til begge to og takk for flotte reiseskildringer.

  2. Gammal Gäddan i Dalarna skriver:

    Tack för ett fantilastiskt äventyr på distans. Och alla upplevelser ni har delat med er av. Med en viss vemodighet vill jag önska er all lycka i livet framöver och må kung Neptun alldrig glömma er och båten Anna. Hoppas ert liv blir lika god som smaken av en jätte Guld-Toblerone! ;) <3

  3. Ulf skriver:

    Bra att återpassningen till livet i land har gått bra. Det har varit trevligt att få följa med er jorden runt.

  4. Svetlana skriver:

    Congratulations!!!
    You are the heroes! =)))

  5. Nämen åh, nu rullar stora tårar ner för min kind. Så ofantligt romantiskt. Stort grattis från alla oss på Mary af Rövarhamn. Kram, Linda

  6. Katarina Karlsson skriver:

    Stort grattis till er, ni är ett MYCKE vackert par. Har ni klarat av och vara tillsammans i en båt så många år, så klarar ni galant av ert äktenskap också. LYCKA TILL. Så roligt och få läsa det sista här nu, hur fortsättningen blev. Helt otroligt allt ni har varit med om, allt ni har fått planera och klara av allt som har hänt på er resa. Tillochmed har ni varit bönder och mjölkat kor. Stor kram från Marys faster Katarina.

  7. Stefan Sahlén skriver:

    Lycka till i framtiden också på land. Ni har gjort det inte bara jag drömmer om, utan många andra. Tryggheten på den egna gatan är väl dock det säkraste för de flesta och försvaret med en mängd svepsjäl rättfärdigar återhållsamhet, därför förblir det bara en dröm för de flesta. Med stigande ålder inser man också, med en viss avund och vemod, att ”sista tåget har gått”.

    Stefan Sahlén

  8. Jocke skriver:

    <3

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>