Vi lever!

Under överfarten och ett par dar efter att vi kommit fram till Hiva Oas rulliga ankring med skitigt vatten och en långpromenad in till en by där allt var hutlöst dyrt så pratade vi mycket om att skynda på resan och komma hem till familjen, kaffemaskin, tvättmaskin, ICA och allt sådant gött. Vi var i söderhavet och hade hemlängtan… Efter ett skoj 12-årskalas och en rejäl partykväll med grabbarna på Moana lämnade vi dock Hiva Oa för ön Tahuata som ligger lite söderut. Här snorklade vi med stora hajar och mantarockor vilket var fantastiskt. I skogen kunde man plocka grapefrukt, lime/citron och mango och stranden var underbar. Varje kväll kom öborna ut till båten och snackade lite, bytte bananer och öl mot några fiskekrokar. De tog med oss och kollade på en grotta och var allmänt trevliga. Att de bara gjorde detta för att vara trevliga var för oss lite förvirrande efter västindien där folk ville ha pengar för att visa vägen till närmsta toalett. Vi umgicks med en massa andra båtar och hade gör skoj. Vi blev kvar där ganska många dagar då det var så härligt att vi totalt glömde bort att vi faktiskt har lite bråttom till Tahiti…

Vi stack sedan vidare till ön Fatu Hiva där vi ankrade i en bergsskreva vilket innebar ingen kontakt på satellittelefonen. Ön saknade även internet. Här hade vi det också bara så härligt, vi promenerade till ett mycket vackert vattenfall, matade hästar med mango, kelade med griskultingar och valpar och plockade en massa apelsiner. Vi käkade även en traditionell marquesisk middag hos en familj på ön vilket var både spännande och gott. En marquesisk specialitet är rå tonfisk med citron, salt, lök och cocosmjölk, läskigt till en början men riktigt gott faktiskt.

Vi har nu lärt oss att fånga fisk från båten och vad som går att köpa i affären utan att bli ruinerad (Tack Lööv för tipset om cheddarosten). Vi har även provat på lite nya grejer som pumpa och brödfrukt. Friterad brödfrukt är mums! Hemlängtan har alltså lugnat sig lite även om vi alltid saknar familj och vänner.

Vi upptäckte dock efter ett par dar på Fatu Hiva att juli och Linns ankomst närmar sig och vi har hela ögruppen Toamotos att utforska innan vi kan segla till Tahiti. Det var bara att börja båtfixa (finns alltid massor att laga och fixa innan lite längre seglingar) innan vi stack iväg för en 5-dygns segling ner till atollen Manihi. Ungefär en halv sjömil efter det att vi lättat ankar började något låta väldigt illa från axel och propeller, jag slår av och skriker till Eiliv; Fan, nu tappade vi propellern igen. Detta var väldigt dåligt läge då vi hade klippor runt omkring samt ingen vind. Eiliv kastar av sig kläderna, sätter på sig cyklop och kastar sig i för att titta. Propellern satt kvar men däremot hade stävlagret på propelleraxeln gått sönder, alltså ett lager som sitter där axeln går genom skrovet. Vi visste sedan ett tag tillbaks att den börjat bli dålig men det har liksom inte funnits någonstans att lyfta upp Anna. Vi vet att det finns kran på Tahiti så vi bestämde oss för att segla ner dit snarast möjligt och få upp Anna och byta den där grejen innan Linn och hennes kompis kommer. Nu när vi tänkt lite mer åker vi nog först till Rangiroa som är den största ön i ögruppen Toamotos och försöker kontakta marinan på Tahiti och boka upptagning samt se om någon butik har reservdelen vi behöver. Det går nämligen att köra lite med motorn men det låter för jävligt men vi vill inte missa Toamotos helt…

Vi är nu alltså ett dygn från Fatu Hiva och har ca 4 dygn kvar till Rangiroa. Telefonen har vi på från åtta på kvällen (svens tid) och framåt då tidsskillnaden är nästan 12 timmar nu.

Skepp o hoj!

Det här inlägget postades i Panama - Nya Zeeland och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar till Vi lever!

  1. Kenneth Forsström skriver:

    Åh, så härligt, fantastiskt kul läsning och toppen att det gick bra!

  2. jonas och ellinor på båten vinda skriver:

    Hej, låter inte helt fel att snorkla med hajar och sånt, vi kom precis till azorerna och jobbar hårt på att bli fulla. låter som ni har det bra, stor kram från jonas o ellinor

  3. Niklas skriver:

    Hej små griskultingar!!
    Oroa er inte för hemlängtan den kommer och går! Jag har varit i Stockholm i en vecka nu och jag kan konstatera att det inte är så hett här. Allt det man saknar för man tillfredställt efter tre dagar och sen vill man tillbaka. Jag önskar att jag hade fortsatt och hängde med er just nu. Lev i nuet, Blicka framåt och NJUT!! Allt annat är kvar när ni kommer hem!!!
    Puss&kram på er båda

  4. s/y landkrabban skriver:

    Alltid lika underbart att följa er resa! Skulle gärna byta bort ICA och marinans tvättmaskin mot skitiga kläder och rå tonfisk! Ha de fortsatt gött, önskar vi på Soleil.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>