Måndagen den 24e juni lättade vi ankar en timme före solnedgången och seglade med minimala marginaler genom revöppningen i Port Jackson på ön Espiritu Santo i Vanuatu. Målet var Honiara, huvudstaden i Solomon Islands.
I början av överfarten hade vi goda vindar och vi hoppades kunna klara av de 600 sjömilen på runt 5 dygn. Efter två dygn dog vinden tyvärr och det gick lite upp och ner resten av tiden. Vinden kom och gick och det var varmt så in i bomben. Mitt på dagen när solen stod som högst var det stekande hett och det gällde att hålla sig i skuggan. Bästa tiden var tidigt på morgonen eller timmarna runt solnedgången då temperaturen faktiskt var relativt behaglig.
Största problemet med så lite vind var att vi definitivt inte hade tillräckligt med bränsle för att ta oss hela vägen fram. Vi var tvungna att försöka ta vara på varenda liten vindpust som kunde tänkas komma så det var mycket upp och ner med seglen och en dag satte vi till och med spinnakern en stund och gled fram i ca 2 knop hela dagen. På nattpassen gick det utmärkt att sitta i shorts och bar överkropp då värmen definitivt låg kvar i luften. Runt omkring oss kunde man varje natt se ordentliga åskväder som drog runt på havet. Blixtar i fjärran och ibland närmare men vi hade turen att bara råka ut för två relativt milda och korta sådana oväder utan någon större dramatik. Luften kunde även vara så varm och fuktig på natten att det ibland kändes som om någon flåsade en i nacken när det råkade komma en liten vindpust.
Som ni förstår så blev det inte de 5 dygn som vi hade hoppats på men ändock 6. Vi gled in i Honiara på söndagseftermiddagen den sista juni och havet låg perfekt spegelblankt. Sista biten var jag riktigt nervös för att bränslet skulle ta slut innan vi nådde fram. Det hade varit väldigt retsamt att sitta strax utanför vårat mål utan att kunna ta oss någonstans. Den enda vi ville göra var att komma i land och ta en dusch och dricka något kallt.
Vi gled in på dieselångorna i tanken och lyckades efter mycket om och men ankra upp. Viken utanför Honiara är djup och har dåligt fäste och det kan vara riktigt frustrerande när ankaret inte vill fästa efter 6 dygn till havs.
Efter lite mer än ett dygn i Solomons känner vi att vi saknar Vanuatu lite grann. Det är väldigt mycket skräpigare här och människorna verkar inte vara lika trevliga. Kan eventuellt bero på att de inte är lika bra på engelska. Stölder ska även ryktesvis vara bra mycket vanligare så vi har fått rådet av andra seglare att inte lämna dingen eller utombordaren i vattnet över natten och alltid ha någon på båten så fort det blivit mörkt. Det om något kan ju göra en människa lite nervösare än vanligt.
Hur som helst är vi glada över att vara i land igen och ser fram emot att ta oss till de lite mindre öarna där vi tror att stämningen kommer vara mycket bättre. Det gäller dock att se upp! Här i Solomons finns det saltvattenskrokodiler.
Vi hör av oss snart igen med en förhoppningsvis ny bild av Solomon Islands!
4 kommentarer till Framme i Solomons