Det är en sliten och urblekt svensk flagga som lojt vajar från akterstaget medan Båten Anna stävar mot den afrikanska kontinentens sydligaste udde, Cape Algulhas. Månen som snart är full har redan stigit i öst även om solen fortfarande har någon timmes ljus kvar att ge idag.
Senaste dagarna har spenderats i Mossel Bay i väntan på en lämplig väderlucka för att runda GodaHoppsudden och segla in i Kapstaden. Under den tiden har vi hunnit med att ta farväl av den gamla besättningen samtidigt som vi välkomnat Anna och Olof ombord. De dök bokstavligen upp för att ta över stafettpinnen i precis samma stund som Jocke och bröderna Stonegård skulle sätta sig i taxi mot kapstaden. Under helgen har vi haft gott om tid att lära känna varandra lite bättre och jag tror att vi kommer att bli ett bra team över sydatlanten. (Även om alla utom jag lidit av skiftande grader av sjösjuka under första seglingsdagen)
Idag kom då dagen D då det var dags att med hopp om goda vindar ge oss av för att runda ett av världens mest ökända kap. Dagen till ära var det dessutom rekordkallt i båten när vi steg upp vid 8-tiden. Det var huttrande kalla 18°C vilket förmodligen är det kallaste vi haft sedan vi lämnade Opua i Nya Zeeland för 7 månader sedan. Dagen har forsatt lika dant och temperaturen har inte gått över 20-strecket. Såhär på kvällskvisten har jag till och med tagit på mig långbyxor och stövlar för att inte frysa. Förstår att ni där hemma mitt i vintern tycker att vi blivit lite väl bortskämda med värme, vilket är helt sant. Jag är glad att vi snart ska ge oss av mot varmare bredgrader igen.
Än så länge är vindarna lätta och vi har tack vare Fortissimons fina lättvindsegenskaper, för en gång skull, dragit ifrån en annan segelbåt som är bra mycket större än oss. Ibland är det fint att ha en lätt båt. Vi räknar med att sikta Cape Algulhas någon gång i morgon eftermiddag. Väderleksprognosen ser lovande ut med vindar från öst som inte ska överstiga 10 m/s. Inte så mycket i alla fall…
Trots kyliga vindar har vi haft riktigt fint väder idag med klarblå himmel och sol. Det är fint att vara ute och segla. Om ett dygn eller så är vi tillbaka i Atlanten efter två års segling på jordens baksida. Ska bli fint att segla på hemmaplan eller hemmahavet som jag kallat det. 🙂
Skepp Ohoy (för er som ännu inte upptäckt det än så syns vi på marinetraffic.com igen där ni kan följa vår framfart live, mer eller mindre.)
En kommentar till Mot kapet alla talar om