Jag vill börja med att förtydliga för alla oroliga familjemedlemmar som läste Gurras förra inlägg att det endast röks tobak i pipan. Tullen hälsar på allt för ofta för att vi skulle våga någonting annat 😉
Vi är kvar i Portugal och Cascais men har lämnat marinan för att spara lite pengar och lagt oss på svaj, vilket betyder lagt oss för ankar. Vi hade inte riktigt tänkt att vi skulle vara kvar här så länge men det blåser ingenting och det blir lite dyrt att gå för motor ända till Madeira så vi får lugnt vänta… Vi har passat på att skrubba och vaxat däck på Anna så hon är riktigt fin, därför har vi uppdaterat lite bilder på henne under fliken Båt och utrustning. Imorgon ska vi göra henne fin inuti också så ska vi lägga upp fina bilder inifrån med.
Det var längesen jag skrev ett inlägg och när det går för lång tid finns det så mycket man vill skriva att det är svårt att börja… Under slutet av engelska kanalen och i Biscaya hade jag ett riktigt mörkt inlägg på gång… ojoj, det hade kunnat knäckt vem som helst! Nu, här på andra sidan, där det är varmt, soligt och tapas är billigt så är det som bortblåst. Men en sak är säker: Jag gör inte engelska kanalen igen… frivilligt! Gustaf sa en väldigt bra sak när det var tungt och filosoferade; -Alltså när man läser de som bloggar och är i Karibien så blir man avundsjuk… men fan, de är värda det asså!
Nu känns det som att ska jag berätta vad vi underhåller oss med så blir det bara skryt som handlar om sol, bad, öl, bokläsning, hajar, delfiner och surf. Men jag skulle kunna väga upp det hela med att berätta att jag spydde 6 gånger på ett 2 timmar långt nattpass häromdagen, då längtar man hem… Annars längtar jag faktiskt inte hem så mycket, men jag längtar väldigt mycket efter min familj och mina vänner. Häromdagen pratade jag med nästan hela familjen på telefon på en gång (mamma var inte med) när vi var ute och seglade och sen grät jag i en halvtimme för att jag saknar dem så mycket (mamma också alltså ). Jag hoppas att nån kommer och hälsar på snart!
Stämningen ombord skulle jag vilja säga är helt ok! Att vara tre stycken på en väldigt liten yta är självklart inte det lättaste alla gånger dock. Jag och Gustaf är två otroligt olika personer och det får vi kämpa med hela tiden. Vi hade dock ett storbråk i Frankrike som rensade luften rejält vilket var jobbigt då men skönt i efterhand.
Jag och Eiliv däremot är väldigt lika vilket vi också får kämpa med men vi har ju haft ganska mycket tid innan att jobba på det. Vi sa ju innan resan att vi skulle dela ut bojar och ha skeppsmöten men det har det inte blivit något av… Det här med bojar blev lite konstigt när Tommy hoppade av och vi bara blev tre, varav vi är ett par, kvar. Dock har vi sagt att vi ska försöka ha skeppsmöten men det har inte heller blivit av. Vi kör lite mer på att stoppa huvudet i sanden när det blir jobbigt eller som Timon och Pumba skulle ha rådigt oss; När problemen hopar sig…. då, vänder man ryggen åt dem!
Nu måste jag gå då jag håller på att få sittsår men jag måste berätta att på Kanariöarna hoppar vår första paying crew sen Vänern på för att följa med över Atlanten. Vi ser fram emot lite friskt blod på Anna och hoppas att Fredrik som han heter är en trevlig grabb, men vi har en bra känsla!
Soliga och varma kramar från Båten Anna och Emilie som vill skriva mer… imorn kanske!
2 kommentarer till På svaj..