Efter att vi har fått veta att våra tidigare inlägg inte kommit upp så gör vi ett nytt försök här. Detta är inlägg från dag 3 och dag 6 på överfarten. Skicka gärna ett sms om detta kommit upp så att vi vet. (Tack Linus, Agnetha, Sara, Ellinor och Jonas för att ni gjorde det sist)
Stillahavspirater?
02o06S 96o15W (<– Klicka här om ni vill se exakt var vi befinner oss när detta skrivs)
Torsdagen den 3 maj kl 16:30 lättade vi ankar och lämnade Isabela för att ge oss av på vår längsta oceanpassage hittills. Trotts att man någonstans i bakhuvudet visste att det skulle bli en lång seglats så kändes det ändå ganska som vanligt att ge sig ut till havs. I skrivande stund har vi precis kommit in på vårt fjärde dygn.
Senaste dygnsdistanserna:
Dygn 1: 103 nm
Dygn 2: 108 nm
Dygn 3: 105 nm
Som ni ser har det inte gått speciellt fort för oss eftersom vindarna har varit lugna och det har bara blåst mellan 3-7 m/s. Den utlovade medströmmen på 1-1,5 kn har tills alldeles nyss lyst med sin frånvaro men från och med nu hoppas vi på lite längre dygnsdistanser så att vi kommer fram någon gång. (Emilie har redan börjat fråga om vi inte är framme snart…)
Andra kvällen till havs satt jag och Emilie och tittade på en film. När jag reste mig upp i sittbrunnen för att svepa av horisonten för eventuella båtar så ser jag till min förvåning att vi har ett starkt vitt ljus rakt framför oss. Ljuset som förmodligen är en annan båt närmar sig ganska snabbt och stannar några hundra meter från oss på styrbordssidan. Trotts att månen lyser starkt är det svårt att se vad det är för båt i mörkret och det verkar vara något knepigt på gång. Plötsligt delar sig ljuset i två och ett av dem sätter full fart rakt mot oss… Shit, vad är det här tänker jag. Ser de oss inte? Båten börjar bli synlig i månskenet och det verkar vara en ganska liten öppen båt som fortfarande går för full maskin rakt mot oss. Är det någon form av gränskontroll? Vi skymtar en figur i fören som håller upp något som ser ut som en lång bräda. Tänker de borda oss? Blir vi rånade nu?, sa vi till varandra. Emilie skyndar ner i båten och hämtar upp vår strålkastarlampa och lyser på dem. Ett trettiotal meter bakom oss stannar de och vi inser, med hjärtat i halgropen, att det bara är en fiskebåt. Varför de körde rakt mot oss vet jag inte, men kanske var de bara nyfikna att se vad vi var för någon båt så långt ut från land, samtidigt som de lade ut någon form av långrev eller nått… Vi hade i alla fall hjärtklappning en lång stund efteråt.
Fiskelyckan har hittills varit god. Vi har fått upp massor av tonfisk. I morse fick vi upp en riktig bjässe på mellan 7-10 kg. Eftersom den var så stor så släppte vi tillbaka den igen. Istället fick vi upp en fin fin 3 kg yellow fin tuna på eftermiddagen som vi fileade och tillredde till middag. Nu har vi dock ätit tonfisk flera dagar i rad så nu vill vi ha upp en Mahi Mahi istället nästa gång!
På telefonen har vi fått massor av sms: Hemlisar från Gammel Gäddan, upplysningar om att kustbevakningen bevakar oss, lyckönskningar från vänner, familj och Växelhäxorna. Det är verkligen höjdpunkten på dagen när det piper till i satellittelefonen. Fortsätt skicka gratis sms. Kika in under fliken ”Kontakta Oss”.
Salta hälsningar från Båten Anna, där man äter så mycket tonfisk att det börjar komma ut genom öronen.
Ännu en dag till havs…
02o47S 101o53W (<– Klicka här för att se vart på kartan vi var när detta skrevs)
Då var sjätte dygnet avklarat och vi går in på vårat sjunde… Det går sakta samtidigt som det faktiskt rent fartmässigt går fortare och fortare. Medströmmen har börjat komma igång och vi har fått lite mer vind. För tillfället blåser det ca 16 knop, alltså ca 8 m/s. Inatt blåste det väldigt mycket och vi hade bara en liten flärp av genuan ute, det sköna var dock att vi inte behövde oroa oss för någon squall eller hur man stavar det, det är i alla fall små stormbyar som kommer i samband med kraftigt regn. De är inte så roliga om man har mycket segel ute då det blir enorma krafter på mycket kort tid.
Så, vad gör vi då hela dagarna? Idag var jag (Emilie) så sjösjuk på morgonen att jag tog ett piller vilket medförde att jag legat totalt knock outad på soffan nästan hela dagen, det händer oftast när jag tar av sjösjuketabletterna. Eiliv tycker att det är lite läskigt eftersom jag beter mig som om jag blivit drogad när jag tagit dem. Jag sover iaf himmelskt… Under tiden jag låg däckad hann Eiliv med att filea en fisk, städa sittbrunnen, torka ur kylskåpet och baka lite bröd. Då är det gött att vakna sen kan jag säga. Oftast brukar dock dagens aktiviteter innebära uppstigning och frukost runt åtta-nio-tiden och sedan är det lässtund fram till lunch som brukar bli vid ett-två-tiden. När vi vilat lite efter lunchen är det dags för dagens träning med efterföljande bad. Middag brukar bli vid sex-sju-tiden och efter den ser vi gärna på en film eller någon dokumentär. Klockan nio brukar mina ögonlock bli tunga och jag går och lägger mig. Eiliv brukar dock inte vara jättelångt efter… Sen har Eiliv pass fram till klockan tre då jag tar över fram till morgonen.
Efter att ha ätit tonfisk så att det spruta ur öronen började vi släppa tillbaks de vi fick och be till havsguden om lite guldmakrill. Vi blev bönhörda och nu behöver vi bara släppa i ett drag för att en stund senare dra upp en finfin guldmakrill. Då kan man ju inte låta bli att undra… Kommer vi kunna få tonfisk igen nu??
Idag fick vi glada besked på telefonen… Eilivs syster Linn kommer till Tahiti den 1 juli och seglar med oss i en månad. Det ser vi fram emot! Det är över lag riktigt skoj att få sms, så fortsätt skicka! Vi läser inte kommentarerna på inläggen då det är för dyrt att vara uppkopplad så vi lägger bara upp det vi skriver. Men som sagt skicka gärna sms istället enligt anvisningarna under fliken ”kontakta oss”.
Här kommer de senaste dygnsdistanserna:
Dag4: 115 nm
Dag5: 113 nm
Dag 6: 123 nm